En AI-modell som utvärderar mammografibilder kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer, och därför behöver extra undersökningar. En studie i tre länder visar att metoden fungerar bra.
I dagens screening för bröstcancer görs mammografiundersökningar regelbundet, ofta vartannat år. Forskning har dock visat att kvinnor har olika risk att utveckla bröstcancer, något som en anpassad screening skulle kunna spegla.
Tidigare riskmodeller har främst baserats på ärftliga risker för bröstcancer och
Fetmakirurgi påverkar ämnesomsättningen positivt, men effekten försvinner snabbt. Redan efter ett år är metaboliter och fetter ungefär på samma nivå som före operationen.
Tidigare forskning har visat att en majoritet av personer som genomgår fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, ökar i vikt inom fem år efter operationen. Men vad som händer med ämnesomsättningen har inte varit klarlagt.
I en ny studie vid Lunds universitet har forskare därför studerat ämnesomsättningen hos personer med övervikt före och efter fetmakirurgi.
Studien visar att de största förändringarna skedde strax efter operationen. Ett år senare närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen hos alla deltagare.
– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet. Vår studie ger ökad förståelse av vad som händer med ämnesomsättningen i samband med en gastric bypass-operation, säger forskaren Peter Spégel vid Lunds universitets diabetescentrum.
Studien baserar sig på data från 148 personer, med och utan typ 2-diabetes, som fick en gastric bypass-operation i Sverige.
Deltagarna lämnade blodprover före operationen och vid minst två tillfällen efter ingreppet. Deras kroppsmasseindex, BMI, mättes före och efter operationen. Det följdes sedan upp vid flera tillfällen.
Forskarna gjorde detaljerade analyser av fetter och metaboliter i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen. Redan ett år efter operationen var en del studiedeltagare tillbaka på exakt samma nivå som före operationen, medan återgången för andra inte var lika markant.
– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång, säger forskaren Nils Wierup vid Lunds universitets diabetescentrum.
Nivåerna av vissa fleromättade fetter ökade direkt efter operationen. Därefter minskade och närmade de sig samma nivåer som tidigare. Fleromättade fetter är livsviktiga för människan och kan minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl.
Studien visade också på en minskning av koncentrationen av en viss typ av aminosyror efter operationen, därefter skedde en ökning. Nivåerna av dessa aminosyror är vanligtvis höga hos personer med insulinresistens och ger ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.
– En slutsats vi drar är att risken för att utveckla typ 2-diabetes minskar kraftigt efter operationen hos individer utan sjukdomen, men ett år senare ser vi återigen en ökad risk. Hos personer som redan hade typ 2-diabetes vid tiden för operationen ser vi en tillbakagång av sjukdomen, men risken för att återgå i sjukdom ökar sedan med tiden, säger Peter Spégel.
Personer som opereras för fetma behöver gå ner i vikt innan operationen med hjälp av en diet. En tidigare studie av samma forskarlag studerade effekterna av en lågkaloridiet och gastric bypass-operationen var för sig.
Studien visade att dieten hade störst effekt på ämnesomsättningen, medan kirurgin ledde till små förändringar. Nu visar forskarnas senaste studie att de positiva effekterna på ämnesomsättningen avtar hos många redan efter ett år.
– Vi behöver göra fler och större studier för att dra säkra slutsatser. En fördel med fetmaoperationer är att en majoritet av personer med typ 2-diabetes ser en tillbakagång av sin sjukdom efteråt. Och även om en stor andel av de personer som får en fetmaoperation går upp i vikt efteråt så blir det oftast inte en återgång till samma vikt som tidigare, säger Nils Wierup.
Metabolic remission precedes possible weight regain after gastric bypass surgery, Obesity.
Peter Spégel, docent i molekylär metabolism, Lunds universitet, peter.spegel@med.lu.se
Inlägget Fetmaoperation ger kort effekt på ämnesomsättningen dök först upp på forskning.se.
Forskare kan ha kommit närmare möjligheten att återställa hörseln hos människor med nedsatt hörsel. Via genterapi och en ny väg in i örat har döva möss börjat höra igen.
Antalet människor i världen med en hörselnedsättning förväntas öka till cirka 2,5 miljarder inom 30 år. Den främsta orsaken är att hårceller i hörselsnäckan, ansvariga för att förmedla ljud till hjärnan, dör eller försvinner. Det sker på grund av mutationer av viktiga gener, åldrande, buller och andra faktorer.
Hårceller återskapas inte naturligt hos människor och andra däggdjur, men genterapi har visat lovande resultat. I tidigare studier har forskare fått hårceller att växa tillbaka hos nyfödda och unga möss. Men hos vuxna är det svårare.
– När både möss och människor åldras, blir hörselsnäckan, som redan är en känslig struktur, innesluten i tinningbenet, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Det gör att den nästan blir otillgänglig, fortsätter hon. Och försök att nå snäckan via operation riskerar att skada det känsliga området och förändra hörseln.
I en ny studie beskrivs en passage in i hörselsnäckan som kallas koklear-akvedukten. Den fungerar som en väg för ryggmärgsvätska att flöda från innerörat till hjärnan för att bland annat tvätta bort giftigt avfall.
Forskarna bakom studien har testat denna passage som en ny väg för leverans av läkemedel till hörselsnäckan.
– Vi gjorde en injektion i bakhuvudet på en punkt där det är möjligt att komma i kontakt med ryggmärgsvätskan. Den vätskan flyter sedan in i koklear-akvedukten, som leder in i hörselsnäckan. Det är ett mindre ingrepp än en operation eller en injektion direkt i hörselsnäckan, säger Barbara Canlon.
Forskarna injicerade ett virus som uttryckte ett protein vid namn vesicular glutamate transporter-3 . Detta återställde hörseln hos de vuxna döva mössen.
– Dessa fynd visar att ryggmärgsvätsketransport utgör en tillgänglig väg för genleverans till det vuxna innerörat och kan vara ett viktigt steg mot att använda genterapi för att återställa hörseln hos människor, säger Barbara Canlon.
Delivery of gene therapy through a cerebrospinal fluid conduit to rescue hearing, Science Translational Medicine.
Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
barbara.canlon@ki.se
Inlägget Möss fick tillbaka hörseln med ny metod dök först upp på forskning.se.
Långvarig nästäppa kan påverka både nattsömn och dagliga aktiviteter, men många blir hjälpa av en operation som förbättrar andningen. En avhandling visar att fler män än kvinnor väljer att göra ingreppet.
Problem med nästäppa kan påverka livskvaliteten på olika sätt. Det kan bland annat ge upphov till snarkningar, sömnrubbningar och trötthet. Det kan i sin tur påverka förmågan att sköta skola och arbete.
Men problemen kan ofta åtgärdas med en nässkiljeväggsoperation, som också kallas septumkirurgi.
– Operationen är andningsförbättrande och innebär att vi rättar till nässkiljeväggen och skapar mer plats på den sidan som är trång. I samband med septumkirurgi opererar vi även relativt ofta näsmusslorna, för att skapa ytterligare utrymme för näsandning, säger Johan Hellgren, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet.
En avhandling har undersökt vilka faktorer som är avgörande för ett bra resultat efter operation. 6000 patienter från hela Sverige ingick i studierna. Data har hämtats från landets nationella kvalitetsregister som följer upp dessa patienter sedan 1997.
– Detta är oftast patienter som är mitt i livet och man kan tänka sig att nästäppa ger utslag på hur mycket och bra man presterar. En bättre näsandning kan ha positiv effekt både vad gäller nattsömn, produktivitet i vardagen och syresättning i samband med fysisk aktivitet, säger Johan Hellgren.
Två av tre som opereras för nästäppa är män. De flesta är nöjda med resultatet.
Resultaten från studierna visar att 70 procent av patienterna som genomgått en operation var nöjda med resultatet. Studierna visar också att högre ålder vid operationstillfället är gynnsamt för resultatet efter septumkirurgi.
– Det kanske viktigaste fyndet är att man ska hålla sig till att operera patienter som har en viss grad av nästäppa, måttlig eller svår, då dessa patienter är mer nöjda efter operationen.
Avhandlingen visar också att män är överrepresenterade bland patienter som opereras mot nästäppa. Två av tre som opereras är män. Studien fann inte några skillnader mellan män och kvinnor när det gäller ålder eller kroppsmasseindex, BMI, inför operationen. Det upptäcktes inte heller några skillnader i resultat efter operationen.
En sned nässkiljevägg kan vara medfödd eller uppstå till följd av trauma mot näsan.
– Vi vet inte varför det är just fler män än kvinnor som genomgår operationen. Kanske är det så att kvinnor inte söker hjälp för sin nästäppa i lika stor utsträckning som män. En återkommande teori är att män utsätts för fler trauman mot ansiktet och näsan och därför behöver opereras i större utsträckning, säger Johan Hellgren och fortsätter:
–
Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.
– Svenskfödda personer med mödrar från icke-västliga länder hade lägre födelsevikt jämfört med de vars mödrar var födda i Sverige, och det här gapet ökar när vi tittar på deras barn. Tidigare studier visar att låg födelsevikt kan innebära stora följder för hälsa och socioekonomisk status senare i livet, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.
Forskarna fann även en ökad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram) när de jämförde personer med rötter från icke-västliga länder med de med svensk bakgrund. Däremot kunde de inte hitta samma skillnader mellan grupper med annan utländsk bakgrund och svensk.
Andra studier i länder med en lång historia av invandring, till exempel i USA, Storbritannien och Brasilien har kommit fram till liknande resultat, men det är första gången det analyseras i en kontext där invandring är ett senare fenomen.
– Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
Forskarna använde befolkningsstatistik för att analysera födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige (mödrar och döttrar) med antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar. Forskarna undersökte skillnader i födelsevikt i medeltal samt risken för låg födelsevikt (under 2500 gram). Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrund. Även efter att forskarna kontrollerat för andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning samt inkomst kvarstod markanta oförklarade skillnader på 80 gram mellan de med svensk respektive icke-västlig bakgrund.
– Det betyder inte att deras födelsevikt har minskat över tid, utan att de har halkat efter. För alla de andra grupperna ökade födelsevikten över generationerna, vilket följer samhällsutvecklingen i stort. Om dessa klyftor fortsätter att öka kan vi verkligen börja tala om de nivåer av ojämlikhet vi ser i till exempel USA och Storbritannien, säger Siddartha Aradhya.
– Skillnaderna i födelsevikt är inte obetydliga med tanke på att måttlig rökning under graviditeten är kopplat till lägre födelsevikt på cirka 200 gram, säger Siddhartha Aradhya.
Enligt studien har gapet i födelsevikt mellan dessa grupper vuxit fram i Sverige.
– Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger Sol Juárez.
Forskarna menar att några av de ojämlikheter vi kan se längre fram i livet startar redan vid födseln:
–