Relativ energibrist, att man äter för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet. Det framgår av en ny forskningssammanställning i ämnet.

En ny rapport från Internationella olympiska kommittén, IOK, sammanställer de fem senaste årens forskning om relativ energibrist. Med relativ energibrist avses ett syndrom som uppstår när man äter för lite i relation till den egna träningsmängden.

Ätstörningar och frakturer kan bli följder

Stressfrakturer och benskörhet kan bli följden om kroppen får för lite energi. En annan risk är man utvecklar ätstörningar. Ny forskning visar också att ett för lågt intag av kolhydrater kan ha en negativ påverkan på järnstatus och immunförsvar, utöver påverkan på prestationsförmågan.

Vanligt näringsrelaterat problem

Att man äter för lite eller äter restriktivt är ett av de vanligaste näringsrelaterade problemområdena inom idrotten, säger Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och medlem i IOK:s expertgrupp.

– Den bakomliggande anledningen behöver inte vara att man har en ätstörning. Det kan vara att man helt enkelt inte vet hur mycket man behöver äta, eller att man inte kan äta tillräckligt mycket därför att man har så stora träningsmängder.

Kunskap är a och o

IOK:s expertgrupp har utöver forskningssammanställningen tagit fram ett nytt bedömningsverktyg som ska underlätta upptäckande och diagnosticerande av relativ energibrist, med tillhörande rekommendationer för träning och tävling.

Expertgruppen skriver också om hur relativ energibrist kan förebyggas och behandlas. Några viktiga förebyggande faktorer är utbildning av tränare, idrottsmedicinsk kompetens samt minskat fokus på kropp och vikt i idrottsmiljöer, speciellt hos unga under 18 år.

– Även närstående, tränare och idrottsorganisationer behöver ha tillräckliga kunskaper inom området och vara observanta på signaler, säger Anna Melin.

Rapport:

2023 International Olympic Committee’s (IOC) consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (REDs), British Journal of Sports Medicine.

Kontakt:

Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet
anna.melin@lnu.se

Inlägget Här är riskerna med energibrist hos idrottare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Många almar och askar i Skåne har dött efter att ha drabbats av sjukdom. Hur har skogarna påverkats av att dessa arter nästan helt försvunnit? Det har en ny studie tagit reda på.

Under de senaste tre decennierna har en stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige drabbats hårt av två svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan.

Forskaren Jörg Brunet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inventerade vegetationen i provytor med alm och ask i Skåne under åren 1988-1990, det vill säga innan träden hade blivit angripna av sjukdom. För att se hur vegetationen har förändrats under 30 år har bestånden inventerats på nytt.

Alla stora träd är döda

Med hjälp av information från tidigare inventeringsprotokoll kunde drygt 50 gamla provytor återfinnas. Många av dem finns i naturreservat och lämnats utan skötselåtgärder. Därför kunde den spontana utvecklingen av vegetationen följas upp.

– Almsjukan har härjat i Sverige i form av en aggressiv variant i 35 år och alla stora träd i de skånska provytorna var döda vid återinventeringen sommaren 2021. Även många askar hade dött eller var sjuka, säger Jörg Brunet som är professor vid SLU.

Fördelen med att inte avverka angripna askbestånd i ett tidigt skede gör att man kan identifiera motståndskraftiga träd.

–

Digitala mötesplatser för samtal och funderingar. Filmer om sådant som amning, eksem och förstoppning. Digital teknik inom barnhälsovården, om tekniken används rätt, skulle kunna minska stress för föräldrar och öka deras kunskaper om barn. Det framgår av en ny avhandling.

De allra flesta föräldrar i Sverige besöker barnavårdscentraler, bvc. Dessa är en del av barnhälsovården som brukar förkortas bhv.

Föräldrar ser internet som en naturlig källa till kunskap. Därför skulle delar av det nationella barnhälsovårdsprogrammet behöva digitaliseras för att möta föräldrarnas behov. Det är slutsatsen i en avhandling skriven av Lotha Valan, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Föräldrar vill ha digitala möten

I avhandlingen har Lotha Valan, som själv arbetar i barnhälsovården, undersökt erfarenheter och åsikter hos bvc-sjuksköterskor och föräldrar.

Det visar sig att det finns ett behov av digital support. Sådan support kan för föräldrar handla om att mötas digitalt för frågor och funderingar, delta i digitala föräldragrupper och ha tillgång till filmer för att få mer kunskap om exempelvis eksem, förstoppning och amning.

Kan minska resor och stress

Detta borde på sikt, enligt avhandlingen, kunna öka tillgängligheten på BVC för föräldrar, bespara föräldrar resor samt minska föräldrars stress och öka deras kunskaper om barn och barns hälsa.

– Resultatet i min avhandling pekar mot en förändrad roll som bvc-sjuksköterska och en förväntan från föräldrar om ett välfungerande digitalt komplement till barnhälsovårdsprogrammets fysiska besök, säger Lotha Valan.

Läs också: Trygga pappor tar mest pappaledigt

Avhandling:

Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling, Umeå universitet.

Kontakt:

Lotha Valan, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
lotha.valan@umu.se

Inlägget Chatta med bvc? Barnhälsovården behöver utvecklas digitalt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Genom tusentals år har våtmarker längs Norrlands kust blivit viktiga miljöer för att lagra kol. Men hur har myrarnas värld vuxit fram? En avhandling har undersökt ett långsamt recept med många ingredienser.

Myrar är effektiva miljöer för att lagra kol och andra ämnen i marken. Globalt har tillväxten av torv efter den senaste istiden haft en avkylande effekt på klimatet. Det beror på att torv binder kol som annars skulle finnas i atmosfären som koldioxid.

Myrarnas ekologiska funktion har studerats i över hundra år i Sverige, men man vet mindre om hur geografin påverkar processer som styr uppkomst och tillväxt av myrar.

En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu kartlagt utvecklingen av myrar som breder ut sig längs den norrländska kusten. De har bildats i takt med att inlandsisen smält och landhöjningen successivt skapat nya landområden. Det gör att forskare med säkerhet kan åldersbestämma dem.

– Det handlar i första hand om myrar på platser där det aldrig vare sig har varit en sjö eller en skog. Direkt som landet stiger ur havet bildas en myr där och det är det som möjliggör att vi kan se hur myrarna utvecklas över tid. Vid kusten hittar man väldigt unga myrar och mot inlandet blir de äldre. Så utan en kol-14-datering kan vi anta deras ålder sett till hur högt över havsytan de ligger, säger forskaren Betty Ehnvall som skrivit avhandlingen.

Från blöta till torra områden

Hon har sett att myrbildning i första hand sker i blötare områden, men över tusentals år breder myrarna ut sig även i torrare områden. Resultaten visar ett liknande mönster från Haparanda i norr till Nordmaling i söder.

– Målet var att skala upp olika myregenskaper till hela skogslandskapet. Vi kan visa på tydliga förändringar över tid beroende på hur myrarna ligger i landskapet och på deras tillrinningsområden runt omkring, säger Betty Ehnvall.

– Det finns många antaganden kring hur nordliga myrar utvecklas och med våra resultat kan vi visa på komplexiteten. De kan därför användas för att förbättra modeller som beskriver utvecklingen av den typen av myrar, fortsätter hon.

Myrar hittar sin kolbindande kraft

Fukt, ålder, vegetation, vattentillrinning och landskapets form påverkar hur myrarna till sist ser ut och fungerar. Med hjälp av torvprover från cirka 60 myrar i ett område runt Sävar norr om Umeå har Betty Ehnvall kunnat se hur alla dessa faktorer gör avtryck i myrarnas ekologiska och kolbindande funktion.

Myrarna ändrar skepnad i takt med tiden. Här är ett exempel på äldre torrare våtmarksmiljö. Bild: Betty Ehnvall

Studien visar också att myrar fortsätter att samla på sig mer torv och kol ju äldre de blir. Det går också att se att de mer näringsrika myrarna, med hög takt av torvbildning, inte får ett större torvdjup än andra.

Snarare kan forskarna se hur myrar i gynnsamma, blöta områden, når sin maximala utbredning inom ett par tusen år. På torrare platser fortsätter däremot myrområden att växa i tusentals år till.

Betty Ehnvall samlade in hundratals prover under två månader. Hon vittnar om en mycket komplex och föränderlig vegetation. På en och samma myr kan den ena kvadratmetern vara helt olik nästa.

– Jag har provtagit myrar från kant till kant för att täcka variationen i vegetation, hydrologi och torvkemi inom myrarna. På ett ställe kommer typiska skogsarter in, sedan är det mest vitmossa och några köttätande sileshår. Och så plötsligt står man på ett gungfly och känner vattenrörelserna under sig, säger Betty Ehnvall.

Läs mer: Därför går återställning av våtmarker långsamt

Avhandling:

Catchment controls on mire properties in the post-glacial landscape , Sveriges lantbruksuniversitet,

Kontakt:

Betty Ehnvall, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, betty.ehnvall@slu.se

Inlägget Så har våtmarker utvecklats – från istid till nu dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Exploderande bildäck, sämre förpackningar och trasiga vardagsprylar. Ett varmare klimat med intensiva värmeböljor kan slå hårt mot plastprodukter. Det kan leda till mer avfall och även öka risken för allvarliga olyckor.

Ett varmare klimat kan påverka så kallade polymera material, som ingår i plast- och gummiprodukter. De riskerar att åldras snabbare och gå sönder i förtid, visar en studie vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Försämrad kvalitet kan till exempel leda till att bildäck exploderar och lim smälter. Det kan också påverka förpackningar för livsmedel och läkemedel som förlorar sina skyddande funktioner.

Forskare lyfter nu fram att nya säkerhetskrav behövs när tillverkare väljer material i plast- och gummiprodukter.

– De negativa effekterna av ökad global uppvärmning på polymera material kommer att bli värre i framtiden eftersom värmeböljor förväntas bli mer intensiva, frekventa och långvariga, säger Xinfeng Wei som forskar om plastmaterial vid KTH.

Enligt forskarna gäller detta en bred kategori av materialtyper och produkter – som fibrer, filmer, laminat, skum och kompositer.

Plastmaterial är mer temperaturkänsliga

Till skillnad från till exempel metaller är plastmaterial känsligare för temperaturförändringar och har lägre maximal användningstemperatur.

Varmare temperatur gör att egenskaper som styrka, styvhet, barriäregenskaper och kemisk beständighet försämras. Till exempel minskar styvheten i ett plaströr av den vanliga plastsorten polyeten med 40 procent när temperaturen stiger från 23 till 40 grader, enligt forskarna.

Värme snabbar även på nedbrytningsprocesser och minskar produkternas livslängd. Enligt studien kan en temperaturökning på tio grader fördubbla nedbrytningstakten.

I södra USA har till exempel brevlådor, staket och papperskorgar av plast smält och deformerats under värmeböljor.

– Konsekvenserna kan bli allvarliga. Det handlar både om förhöjd risk för allvarliga olyckor, ekonomiska förluster och även ökade mängder plastavfall vid reparation och när produkter måste ersättas, säger Xinfeng Wei.

Högre säkerhetskrav behövs

Han menar att det brådskar att ställa tydligare och skarpare säkerhetskrav för tillverkningen av plastprodukter. Det kan gälla branscher som bygg-, fordons- och elektronikindustrin där materialen används i stor uträckning.

Förändringarna kan bli omfattande eftersom polymerer har ett brett användningsområde och blivit vardagsmaterial inom stora delar av den globala tillverkningsindustrin.

– Vi bör särskilt utveckla och införa bestämmelser som uppmuntrar eller kräver användning av mer temperaturbeständiga polymerer i regioner där exponering för värmeböljor är sannolik, säger Xinfeng Wei.

Han lyfter också fram vikten av att optimera material och materialval, bedriva innovativ forskning och säkerställa val av rätt material för specifika tillämpningar.

– Detta är avgörande för att förhindra ekonomiska och miljömässiga förluster, vilket i slutändan bidrar till en mer hållbar framtid, säger