Valet av utbildning tenderar att gå i arv, särskilt när det gäller utbildningar där det är en hård kamp om platserna och där det framtida jobbet ger hög lön. Det visar en ny rapport.

Det är i genomsnitt tre gånger så stor sannolikhet att en person har en viss universitetsutbildning om personens föräldrar har studerat samma inriktning.

Men orsakar föräldrarnas studieval barnens studieval eller är det andra saker som påverkar både barn och föräldrar? Det har Adam Altmejd, Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, studerat i en ny rapport för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Starka samband

I rapporten jämförs barn vars föräldrar kommit in på den högskoleutbildning de sökt med barn vars föräldrar sökt utbildningen men inte kommit in och istället studerat något annat.

Resultaten är tydliga. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar ett framtida barns sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i genomsnitt 50 procent.

Effekten syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.

Högstatusjobb ”ärvs” oftare

Barn gör oftare samma studieval som sina föräldrar om föräldrarna har studerat ämnen där konkurrensen om platserna är stor och utbildningarna leder till yrken där man kan förväntas få hög lön.

Pojkar har en högre sannolikhet att följa sina pappors utbildningsval och flickor följer oftare sina mammor.

– Föräldrarna agerar förebilder och att välja en utbildning i deras fotspår blir lättillgängligt för barnen. Att föräldrarna spelar så stor roll är viktigt att tänka på när vi diskuterar social rörlighet och möjligheten för barn att uppnå en annan socioekonomisk status än sina föräldrar, säger Adam Altmejd.

Adam Altmejd tillägger:

– För att öka den sociala rörligheten behöver alla barn, men särskilt de från studieovana hem, ytterligare förebilder som hjälper dem att förstå vilka utbildnings- och yrkesmöjligheter som finns tillgängliga för dem.

Rapport:

Hur utbildningsinriktningar går i arv, IFAU.

Kontakt:

Adam Altmejd, Institutionen för social forskning på Stockholms universitet
adam.altmejd@sofi.su.se

Inlägget Barn studerar ofta samma som föräldrarna – här syns det starkast dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många kustområden. Här tar den för sig av andra fiskar – men kan även själv bli ett byte. Det visar en avhandling som undersökt samspelet med inhemska arter.

Svartmunnad smörbult har funnits i Östersjön sedan 1990. Den är en av de mest spridda invasiva fiskarterna på norra halvklotet.

I en avhandling har forskaren Isa Wallin Kihlberg vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt faktorer som kan ha spelat roll för att arten fått fäste längs Östersjöns kuster, men också hur den påverkar ekosystemet.

Svartmunnad smörbult visade sig dela fler egenskaper med andra arter som lever i grunda, varma och skyddade områden – där svartmunnad smörbult trivs bäst – än med arter som främst lever i kallare, djupare vatten. Det kan tyda på att arten konkurrerar om föda eller revir med inhemska arter som abborre, spigg och olika karpfiskar.

Svartmunnad smörbult skiljer sig dock från de flesta inhemska fiskarterna i kustnära delar av Östersjön. Den hävdar nämligen sitt revir och sköter om äggen medan de utvecklas. Det här kan ha gett arten en konkurrensfördel som underlättat etableringen.

Andra fiskar på menyn

Den svartmunnade smörbulten lever till största delen på ryggradslösa djur. I södra Östersjön äter den främst blåmusslor. I norra delen består födan mest av tusensnäckor.

Men arten äter också andra fiskar – troligen mest ägg och yngel – visar dna-analyser av maginnehåll.

– Mest åt den små, icke-kommersiella arter som spigg och andra smörbultar, men jag fann också rester av större rovfiskar, bland annat torsk i mindre mängder. Det skulle kunna innebära att svartmunnad smörbult är rovfisk på stora inhemska rovfiskarter, säger Isa Wallin Kihlberg.

Samtidigt visar studierna att nykomlingen själv kan bli ett byte för abborre, gädda och torsk.

Födans sammansättning påverkades av mängden svartmunnad smörbult i miljön. I områden med gott om svartmunnad smörbult åt denna art mer fisk generellt. Där fanns också en högre risk att de själva blir uppätna av rovfiskar som ersatte andra byten med svartmunnad smörbult.

Utbredning kan få långtgående följder

Svartmunnad smörbult håller långsamt på att sprida sig till vattendrag runt södra Östersjön. Det väcker oro för följderna. I avhandlingen undersöktes därför även samspelet mellan svartmunnad smörbult och lekande lax i ett forskningsakvarium.

Där visade det sig att laxarna i lekparen höll sig närmare varandra om det fanns mycket svartmunnad smörbult i närheten. Det kan tolkas som ett skyddsbeteende. Laxarnas lek fördröjdes också om svartmunnad smörbult var närvarande.

Slutsatsen i avhandling är att den svartmunnade smörbulten i dess olika ekologiska roller troligen kommer att ha långtgående följder både för Östersjöns känsliga ekosystem och för dess omkringliggande vattendrag.

– För att minska de negativa effekterna rekommenderar jag att man vidtar förvaltningsåtgärder för att hålla ner tätheterna av svartmunnad smörbult och förhindra spridning till sötvatten, säger Isa Wallin Kihlberg och fortsätter:

– Det kan till exempel handla om att stärka bestånden av inhemska kustnära rovfiskar, att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult och att ta fram ett system för tidig upptäckt och utrotning av svartmunnad smörbult i rinnande vatten runt Östersjön.

Avhandling:

Causes and consequences of the round goby invasion in the Baltic Sea and beyond, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Isa Wallin Kihlberg, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet,
Sveriges lantbruksuniversitet. isa.wallin@slu.se

Inlägget Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

RS-virus kan leda till allvarliga infektioner hos små barn. Forskare har nu utvecklat en prognosmodell för att identifiera vilka barn som har störst nytta av förebyggande läkemedel.

RS-virus eller RSV, är ett luftvägsvirus som kan göra barn sjuka och vara farligt i synnerhet för bebisar.

Under de senaste åren har två nya lovande läkemedel tagits fram för att förebygga sjukdomen. Det handlar dels om en långverkande antikropp som skyddar mot RSV-infektioner, dels om ett vaccin som ges till mamman under graviditeten.

Alla kan inte få medicinerna

Genom att prioritera dessa nya lovande läkemedel till rätt patienter kan sjukhus- och intensivvård förebyggas. En stor mängd komplikationer hos små barn skulle också kunna undvikas.

– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros som är överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.

I studien har forskarna utgått från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått. I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.

Prognosmodell förutser risken

Forskarna skapade en prognosmodell för att förutse risken för sjukhusvård vid RS-virus.