Hur kan viktiga kulturmiljöer bevaras när stora byggprojekt förändrar städers utseende? En avhandling har tittat på Göteborg och Mumbai, som valde olika strategier när grävmaskinerna rullade in i städerna.

Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. Infrastrukturprojekt i historiska stadsmiljöer gör ofta att byggnader, gator och parker försvinner eller förändras.

I takt med att allt fler människor bosätter sig i städer måste därför två viktiga mål hanteras, nämligen framtidens behov av hållbara transporter och bevarande av kulturarvet.

I en avhandling har forskaren Maitri Dore undersökt hur två stora infrastrukturprojekt – tågtunneln Västlänken i Göteborg och tunnelbanan Mumbai Metro i Indien – har tacklat förluster av kulturmiljöer.

Minimera skador eller kompensera för förluster

Båda projekten har stor påverkan på stadsmiljön, men strategin för att hantera kulturarvet ser olika ut.

– I Mumbai vill de ansvariga minimera fysisk och visuell skada på kulturmiljön. I Göteborg har man också det synsättet men försöker dessutom kompensera byggprojektets ingrepp genom att tillföra nya kulturvärden till stadsmiljön genom att sätta upp informationsskyltar eller visa objekt som relaterar till platsens historia, säger Maitri Dore vid Göteborgs universitet.

Vid bygget av Västlänken har man bland annat funnit många gamla båtar som legat gömda i lerlagren. Vid tunnelarbetena vid Skansen Lejonet påträffades rester av en gammal försvarsanläggning. Genom att dokumentera och visa upp dessa fynd bidrar byggprojektet till kulturarvet med ny kunskap.

Fokus på att bevara naturvärden

Lagstiftarnas fokus i Sverige har tidigare inte legat på att kompensera kulturarvet vid nybyggen. Istället har lagar och policys syftat till att minimera och kompensera för förluster av naturvärden som biologisk mångfald och luftkvalitet.

Att skydda kulturella eller historiska värden, kopplade till upplevelsen av en plats, har ansetts svårt eftersom de ses som oersättliga.

– I praktiken finns det knappast några prejudikat för kompensation av kulturarv som går förlorat. Därför var det intressant att undersöka två stora infrastrukturprojekt som påverkar officiellt utpekade historiska miljöer, som till exempel stadsdelen Haga i Göteborg, säger Maitri Dore.

Tydliga skillnader i Göteborg och Mumbai

Skillnaden mellan projektens sätt att skydda kulturarvet är tydlig. I tunnelbanebygget i Mumbai vill ansvariga bevara kulturmiljön så långt som möjligt. Till exempel planeras en tågstation att byggas utan tak för att resenärerna ska kunna se den gamla, omgivande miljön.

Under bygget av Västlänken i Göteborg planerades flera satsningar för att kompensera för förluster i kulturmiljön. Skyltar ska sättas upp och ny design knyter an till verksamheter som historiskt har funnits på platsen. Arkeologiska lämningar som grävts fram under bygget ställs även ut. Syftet med åtgärderna är att skapa nya kvaliteter i stadsrummet.

– Skillnaden i angreppssätt kan bero på att kompensationen hade skrivits in som ett krav från myndigheterna för att bygget av Västlänken skulle tillåtas. Bygget av tunneln har blivit ett tillfälle att lyfta kulturarvet på olika sätt och Göteborgs stad involverades i det. I Mumbai har kulturarvsfrågan däremot förekommit mer på ett rådgivande plan, säger Maitri Dore.

Förutsättningar styr hantering av kulturarv

Hon menar att båda metoderna – kompensation och bevarande – är resultatet av tunga förhandlingar vid planeringen av infrastrukturprojekten. Maitri Dore lyfter också fram att metoderna är beroende av olika institutionella och politiska ramar, flera aktörer och olika begränsningar som påverkar synsätt och hantering av kulturarvet.

– Kompensation kan vara ett alternativ för att hantera stora förändringar i historiska miljöer när staden växer och måste anpassas till invånarnas behov, säger Maitri Dore.

Avhandling:

From Gone to Gain: Exploring the Scope of Historic Environment Compensation in Planning, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Maitri Dore, doktorand på institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, maitri.dore@conservation.gu.se

Inlägget Förlorat kulturarv kan kompenseras vid stora byggprojekt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

För att minska olyckorna med A-traktorer, i folkmun ofta kallade epa-traktorer, måste beteendet hos unga förare förändras. Polisens resurser måste också utökas. Det föreslås i en ny rapport.

De senaste årens ökande popularitet för A-traktorer, eller epa-traktorer som många säger om denna typ av fordon, har inneburit fler olyckor.

Från 2016 till 2022 inträffade sammanlagt 1 118 olyckor med A-traktorer där föraren var var mellan 14 och 20 år gammal.

Nio omkomna

Sju av dessa olyckor var dödsolyckor och totalt omkom nio personer. I 37 av olyckorna fick en eller flera personer långvariga eller bestående men.

A-traktorer på parkeringsplats. Bild: Helena Selander, VTI.

– Sett i förhållande till antalet fordon är A-traktorer överrepresenterade i olycksstatiken, säger Susanne Wallhagen, en av forskarna bakom en rapport om A-traktorer och trafiksäkerhet från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Från och med 2023 måste den som färdas i en A-traktor använda bilbälte. Antalet passagerare får heller inte vara större än antalet platser i fordonet och det finns krav på vinterdäck. Transportstyrelsen arbetar också med förslag på förändrad körkortsutbildning och tekniska krav på hastighetsbegränsande åtgärder.

Räcker inte för att minska olyckor med A-traktorer

Allt det är viktiga men samtidigt otillräckliga åtgärder, menar forskarna bakom VTI-rapporten. De föreslår ytterligare åtgärder, bland annat:

• Riktade informationsinsatser till ungdomar och deras föräldrar, med högre krav på föräldrarnas ansvar.
• Fler specialutbildade poliser, med utökade resurser till kontroller. Det är också viktigt att göra alkoholutandningsprov när A-traktorförare stoppas i kontroller, enligt forskarna.
• Skärpta krav på A-traktorer vid besiktningar.

Gällande den sista punkten är kraven idag lägre för A-traktorer än för vanliga bilar. Enligt polisen har många fordon stora brister, trots färsk besiktning. Manipulationer eller trimning av fordonen är vanligt. Detta visar att ändringar i lagstiftningen behövs, menar forskarna.

Forskarna föreslår även att olycksregistreringen för A-traktorer ska göras tydligare så att olycksutvecklingen lättare kan följas.

Epa-kulturen spelar in

En jämförelse mellan A-traktorer och mopedbilar visar att de allvarliga olyckorna med de sistnämnda är betydligt färre, även med hänsyn till att antalet fordon är lägre.

Mellan 2016 och 2022 inträffade 458 mopedbilsolyckor med unga förare. Tolv olyckor var allvarliga, men ingen i åldersgruppen omkom.

A-traktorer som fordon är egentligen säkrare och skillnaden i olyckor beror sannolikt på att fordonen används olika, menar forskarna. Mopedbilar används mer som ett vanligt transportmedel medan A-traktorer är en del av epa-kulturen där trimning och buskörning är vanligt.

Bild: Bene Riobó, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 4.0.

Rapport:

Unga förare i A-traktorer och mopedbilar – påverkan på trafiksäkerheten, VTI.

Kontakt:

Susanne Wallhagen, utredare på VTI
susanne.wallhagen@vti.se

Inlägget Så kan olyckorna med epa-traktorer minskas dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Allt fler bostadsområden får staket omkring sig och utvecklingen sker inte bara i rika stadsdelar. Trenden riskerar att öka privatiseringen av allmänna ytor i städerna, menar forskare.

Så kallade gated communities, dit bara boende har tillträde, för kanske tankarna till rika områden där bostadsägarna velat skärma av sig rumsligt och socialt.

Men under det senaste decenniet har en ökning av stängda ytor skett även i andra delar av städer. Även bostadsrättsföreningar i miljonprogramsområden stänger in delar av sin mark.

– Att leta sig fram till gränder och bakgator är en del av att upptäcka sin stad. Det blir förstås svårare ju mer som stängslas in, säger Karin Grundström som är professor i arkitektur vid Malmö universitet.

Inhägnade områden i Malmö och Paris

Hon har tillsammans med en forskare i Frankrike studerat utvecklingen i några bostadsområden i Malmö och Paris. I Malmö ingår ett område som sträcker sig mellan Rosengård och Västra hamnen.

I Sverige kan en bostadsrättförening bestämma om tillträdet till föreningens mark ska stängas av. Ibland kan det röra sig om ett låst staket runt hela byggnaden. Det förekommer också att man hägnar in innergården eller en lekplats, förklarar Karin Grundström som intervjuat människor som rör sig i de aktuella områdena i Malmö.

– ”Jag har kunnat gå här tidigare”, är en vanlig kommentar. Det finns ofta ett gemensamt stort grönområde i miljonprogramsområden. Men nu privatiseras delar av staden på ett ganska aggressivt sätt. Det blir normaliserat, säger Karin Grundström.

Boende som intervjuats i Malmö säger bland annat att staketen visar att ett hus eller ett kvarter är privatägt. Vissa tycker att det är normalt med staket, andra ser det som tecken på en negativ samhällsutveckling.

– Staket och grindar kan utstråla att något är mer värt och signalera högre status, säger Karin Grundström.

Höja utsatta områdens status

Forskarna menar att utvecklingen hänger samman med förändringar i bostadspolitik och stadsplaneringsideal.

I Frankrike har utvecklingen varit del av en officiell policy att skärma av och sätta staket i utsatta områden för att de ska se mer ”medelklassiga ut”.

– Tanken är att det ska höja statusen. Man kallar föreningarna för Residens och stänger också av mer i Frankrike än vad som görs här, säger Karin Grundström.

Tillgänglighet till stadsområden minskar

Enligt forskarna reser studien frågor om vad allmänheten har tillträde till och vad som är gemensamma rum i städerna. Enligt Karin Grundström minskar tillgängligheten och privatiseringen av det allmänna ökar.

– Det hänger också samman med en förändrad syn på välfärdsstaten där bostadsfrågan alltid varit en viktig del. Nu har den blivit mer privatiserad och i stället för tanken om det gemensamma ser vi de här tendenserna till mikro-segregation inom områden, säger Karin Grundström.

Vetenskaplig studie

Imposing ‘Enclosed Communities’? Urban Gating of Large Housing Estates in Sweden and France, Land.

Inlägget Inhägnade bostadsområden växande trend dök först upp på forskning.se.

Läs mer