Varm nordisk sommar följdes av fler dödsfall i malaria

Insektsburna sjukdomar riskerar spridas norrut i takt med ett varmare klimat. En avhandling, som tittat på historiska utbrott av malaria i Norden, visar att en varm sommar gav fler dödsfall i sjukdomen året efter.

De växande effekterna av klimatförändringar på människors hälsa utgör ett akut globalt hot under detta århundrade. Ökningen av vissa typer av extrema väderhändelser påverkar inte bara individer, utan sätter också press på ekosystem som är nära kopplade till vår hälsa.

I ett allt varmare klimat riskerar insektsburna sjukdomar att komma tillbaka till områden där de tidigare varit utrotade, till exempel i Norden.

Tidig behandling av barn med fetma har effekt

Barn och vuxen skär paprika

Om behandling och stöd till föräldrar startar redan i förskoleåldern kan svår övervikt minska hos barn. Effekten är dessutom långsiktig, visar en studie.

Under fyra års tid har forskare följt drygt 170 små barn i Sverige som fått behandling för obesitas, det vill säga fetma. Barnen rekryterades till studien när de var mellan fyra och sex år genom barnavårdscentraler i Region Stockholm.

Barnen och deras föräldrar lottades till en av tre behandlingar: standardbehandling, föräldrastöd i grupp eller föräldrastöd i grupp med uppföljande stödsamtal per telefon.

Standardbehandlingen innebar i regel att barn och föräldrar besökte en läkare, barnsjuksköterska och dietist, eller båda. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet.

Barnen deltog inte i föräldrastödgrupperna. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan att konflikter uppstår.

– Det kunde handla om sådant som hur man sätter gränser, hur man lär barn nya beteenden och hur man kommunicerar med förskola, mormor, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka som är forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Långsiktig effekt sågs

Efter behandling i föräldrastödgrupper lottades hälften av deltagarna till ett antal extra, stödjande telefonsamtal.

– Det har gjorts studier om små barn som behandlats för obesitas förr. Men de flesta av dem har bara haft en uppföljning på ett halvår eller ett år, så man har inte vetat hur det har gått för barnen under längre tid än så, säger Paulina Nowicka.

Studien tyder på att tidig behandling av fetma har en långsiktig effekt. Alla tre grupper i studien förbättrade sin viktstatus, det vill säga minskade graden av obesitas.

– De barn vars föräldrar fick föräldrastöd har haft bäst resultat, och allra bäst gick det för dem som dessutom fick extra, stödjande telefonsamtal. I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker.

De flesta föräldrar vet vad de ska servera för mat till sina barn, konstaterar Paulina Nowicka.

– Den kunskapen finns oftast – men hur gör man det med ett barn som älskar mat, som alltid vill äta, eller med ett barn som ständigt är hungrigt? Hur gör man utan att mat blir till något förbjudet?

Tydlig struktur behövs i hemmet

Enligt Paulina Nowicka är det viktigt att försöka ha en tydlig struktur hemma. Då vet

Posted in BMI

Risk för hjärnblödning kopplas till blodtransfusion

En risk för hjärnblödning tycks kunna överföras via blodtransfusion. Men sannolikheten att drabbas är mycket liten, enligt forskare bakom en stor studie.

En vanlig orsak till spontana hjärnblödningar är kärlsjukdomen cerebral amyloid angiopati, CAA, där proteiner på ett onormalt sätt lagras i de små blodkärlen i hjärnan.

En rad studier har tidigare visat att kärlsjukdomen kan överföras mellan individer genom kirurgiska ingrepp på nervsystemet och sannolikt även via behandling med en viss typ av tillväxthormon.

Nu visar en internationell studie att patienter som har fått blod från givare, som senare drabbas av upprepade hjärnblödningar, har en mer än fördubblad risk att själva få en hjärnblödning.

Mycket osannolikt att drabbas

Fynden tyder på att någon faktor som kan ge upphov till spontan hjärnblödning kan spridas genom blodtransfusioner. Det var dock enbart 0,1 procent av blodgivarna i studien som senare drabbades av upprepade hjärnblödningar, och därmed även få drabbade patienter.

– Att få en blodtransfusion är relativt vanligt, vilket gör folkhälsoeffekter av blodsmitta till en angelägen fråga. Men det är mycket osannolikt att man ska få en hjärnblödning från en blodtransfusion, säger forskaren Gustaf Edgren vid Karolinska institutet.

Den viktigaste aspekten av resultatet är, enligt forskarna, snarare att studien ytterligare stöder hypotesen att CAA kan överföras mellan individer, vilket i så fall kan få konsekvenser inom flera fält.

Mer forskning krävs

Forskarna vill nu försöka stärka hypotesen att sambandet mellan hjärnblödning och blodtransfusion handlar om kärlsjukdomen CAA. Forskarna ska bland annat titta på prover från en biobank för blodgivare och se om det går att identifiera något av de avvikande proteiner som är förknippade med kärlsjukdomen.

– Vår studie kan inte påvisa några orsakssamband så den observerade riskökningen skulle kunna bero på andra faktorer. Ytterligare forskning krävs för att bekräfta våra fynd och förstå den potentiella bakomliggande mekanismen, säger forskaren Jingcheng Zhao vid Karolinska Institutet.

Mer om studien

Studien har gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark och KU Leuven i Belgien,

Studien är baserad på den svensk-danska transfusionsdatabasen SCANDAT som innehåller data om både blodgivare och patienter som fått blodtransfusion från 1970 och framåt. Totalt inkluderades över en miljon patienter i studien. De primära analyserna gjordes i Sverige, därefter upprepades de med danska data. Resultaten blev i stort sett identiska.

Vetenskaplig studie:

Intracerebral hemorrhage among blood donors and their transfusion recipients, Jama.

Kontakt:

Gustaf Edgren, specialistläkare och docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, gustaf.edgren@ki.se

Jingcheng Zhao, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet,

Klimatkrisen ger litterärt liv åt syndafloden

Flodvågor, dammar som brister, höjda havsnivåer och hot mot mänskligheten. Trenden med översvämningsberättelser märks även i svensk samtidslitteratur, visar en avhandling.

Översvämning som litterärt motiv har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de första syndaflodsmyterna i olika kulturer världen över. Men i samband med klimatkrisen har översvämningsberättelser fått ny relevans i västerländsk litteratur.

En avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet har nu undersökt översvämningen som litterärt motiv i 2010-talets svenska romaner. Syftet är att försöka bidra till en djupare förståelse av hur relationen mellan människan och hennes omgivning skapas och förändras i litterära skildringar av vattenkatastrofer.

– Kopplingar till den bibliska berättelsen om Noa och arken är fortsatt vanliga i 2010-talets översvämningsskildringar. Den här typen av katastrofmotiv har dock på senare tid främst kommit att kopplas till berättelser om klimatfrågor och andra miljöproblem, säger forskaren Malin Löf Nyqvist.

Förankring i litterär tradition

Hon konstaterar att flera av de romaner som analyseras i avhandlingen dessutom är förankrade i en svensk litterär tradition av översvämningsskildringar som kretsar kring islossningar, vårfloder och de norrländska älvarnas roll i utvecklingen av det moderna, industrialiserade samhället.

– De gråbruna, slammiga, giftiga och våldsamma vattenmassor som gestaltas i böckerna har ofta en egen vilja och gör uppror mot människans försök att kontrollera den icke-mänskliga naturen, säger Malin Löf Nyqvist och fortsätter:

– Genom översvämningsmotivet blir mytologiska och andliga föreställningar om vatten synliga och utmanar synen på vatten som en naturresurs som vi människor kan styra över och utnyttja som vi vill.

Skildringar av klimatkris blir konkreta

Hon menar också att skönlitterära skildringar av översvämningar idag ofta används för att framställa klimatkrisen som något konkret – med påtaglig inverkan på den lokala närmiljön – i stället för ett abstrakt, globalt fenomen.

Avhandlingen visar att svenska exempel på översvämningsskildringar inte är något undantag. Många av de trender och mönster som går att hitta i den engelskspråkiga klimatfiktionen förekommer även i den svenska.

I avhandlingen analyseras tre fristående romaner för vuxna och en ungdomstrilogi. Romanerna är Fallvatten av Mikael Niemi, Vintern av Conny Palmkvist, Ödmården av Nils Håkanson och Ättlingarna av Mats Söderlund.

Avhandlingen:

Hundraårsflöden: översvämningsskildringar i svensk samtidsprosa finns publicerad digitalt, Umeå universitet.

Kontakt:

Malin Löf Nyqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet,

Bakslag för vattendrag i EU – återhämtning bromsar in

Insatser för att förbättra miljöerna i europeiska vattendrag gav effekt. Men den positiva utvecklingen har avstannat, visar en internationell studie.

Olika åtgärder under de senaste decennierna har resulterat i förbättrade miljöer i vattendrag i Europa, men den positiva utvecklingen tycks nu ha bromsat in.

Det visar en studie som analyserat insamlade data från vattendrag i hela Europa. Forskare har därmed fått en överblick av åtgärdernas resultat över tid.

– Eftersom data kommer från långa tidsserier har vi fått en unik inblick i vilka effekter som den europeiska vattenförvaltningen och det europeiska vattendirektivet, har haft. Vi kan tyvärr också se att de positiva effekterna har börjat klinga av, vilket är oroande. Resultaten är en tydlig indikation på att det sätt vi förbättrar och skyddar våra vatten måste ses över på nytt, säger forskaren Lenka Kuglerová vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som medverkar i studien.

Klimatförändringar ändrar spelplanen

Dagens vattenförvaltning bygger på rening av avloppsvatten och restaurering av vattenmiljöer för att vattendragen ska återgå till ett mer ursprungligt tillstånd. Men klimatförändringarna kommer göra det problematiskt att försöka återgå till historiska tillstånd, menar forskarna.

– Vi står inför ett stort skifte med förändrade ekologiska förutsättningar chansen att uppnå återhämtning till ursprungliga tillstånd blir minimal. Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar forskaren David Angeler vid SLU.

Nytänkande och smarta åtgärder behövs

I studien betonar forskarna att det behövs ett nytänkande kring ländernas nationella vattenförvaltning. De vill se större geografiska grepp för att täcka in kopplingarna som finns i naturen och en ökad hänsyn till framtidsscenarier.

– Studien visar hur viktigt det är med smarta åtgärder och att ta hänsyn till vilka funktioner ett vatten ska ha och vilka vattenlevande organismer som kan bidra till det. Det är inte bara biodiversitet i sig som är viktig, utan även vilken funktion de arter som lever där har. På så vis får vi ekosystem som är bättre rustade för framtiden, säger