Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.

Samhällskunskap är ett brett ämne och kan beskrivas som ett demokratiämne och ett ekonomiämne – med mera.

Universitetslektorn Evelina Möllenborg, Linnéuniversitetet, har i en avhandling intervjuat elever, lärare och rektorer om deras erfarenheter av undervisningen i samhällskunskap. Demokratiaspekterna i ämnet har varit i fokus.

I avhandlingen pekar hon på skillnader i ämnesplanen i samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Området ”politiska ideologier” ingår exempelvis enbart på högskoleförberedande program.

– Elever på yrkesprogram ska alltså lära sig om samhället och om politiska val, utan att samtidigt erbjudas kunskaper om ideologierna bakom. Samma sak gäller undervisning om förhållningssätt till digitaliseringsfrågor, säger Evelina Möllenborg och fortsätter:

– Jag frågar mig varför dessa aspekter av ämnet samhällskunskap endast angår vissa elever i gymnasieskolan. En skola med alltför stora skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program riskerar att leda till ett A-lag och ett B-lag när det gäller elevers framtidsmöjligheter som samhällsmedborgare.

Mer enkla faktakunskaper

Hur undervisningen är upplagd varierar både i teori och praktik.

– Elever på yrkesprogram läser en kortare kurs i samhällskunskap och undervisningen har dessutom en tendens att handla mer om enkla faktakunskaper. För högskoleförberedande program är analysförmåga och teoretisk kunskap starkt betonad, säger Evelina Möllenborg.

Kan skapa kunskapsgap

Att det är så här olika riskerar att skapa luckor i kunskapen om demokrati och politik hos stora elevgrupper, menar hon.

Samtidigt förväntas varken eleverna på yrkesprogram eller på högskoleprogram i någon större utsträckning engagera sig i samhället eller demokratin som vuxna. Den slutsatsen drar Evelina Möllenborg efter att ha analyserat vilken typ av medborgare som ämnesplanen och samhällskunskapsundervisningen betonar.

– Den svenska gymnasieskolans samhällskunskap betonar i stor utsträckning medborgarbildning som en fråga om att forma personligt ansvarsfulla medborgare som tar ansvar för sitt eget liv och som inte ställer till några problem för sina medmänniskor eller för samhället.

Demokrati behöver prioritet

Evelina Möllenborg hoppas att hennes forskning ska läsas av lärare och bland annat leda till att undervisning inriktad mot demokrati prioriteras.

– Jag vill också att resultaten ska komma till nytta för de politiker och skolmyndigheter som fattar beslut om hur skolans undervisning i samhällskunskap ska utformas. Lärare måste få reella möjligheter att erbjuda en undervisning som leder mot att elever blir demokratiska medborgare.

Läs också: ”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen
Mobilen – hur påverkar den unga?
Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?

Avhandling:

Diskurser och dilemman i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, Linnéuniversitetet.

Kontakt:

Evelina Möllenborg, universitetslektor, Linnéuniversitetet
evelina.mollenborg@lnu.se

Inlägget Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Det är svårt att få hjälp för långvarig smärta. Rätt orsaker till smärtan är svåra att upptäcka. Nu tar forskare AI till hjälp för att fler smärtpatienter ska få rätt behandling.

Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta, det vill säga smärta som har varat längre än tre månader. Hur den känns varierar starkt – en patient har till exempel beskrivit den som ”en elchock”, en annan som ”att vara i en myrstack” – men gemensamt är ofta att det gör så ont att det påverkar livskvaliteten. I svårare fall är det därför inte ovanligt att personer blir deprimerade, får sömnproblem och svårigheter att delta i sociala sammanhang.

Smärta kan ha många orsaker

Långvarig smärta är tyvärr svårbehandlad. Den kan uppstå av biologiska, psykologiska och sociala skäl, ibland i kombination – men inom vården har erfarenheten varit att det ofta är svårt att hitta orsakerna. När smärtan orsakar stort lidande brukar man därför tillämpa något som kallas multimodal rehabilitering, MMR. Det är en behandlingsform som angriper problemet från flera håll genom att kombinera till exempel fysisk träning, psykoterapi, läkemedel och arbetsträning. Behandlingarna koordineras av specialister från olika vårdprofessioner som arbetar utifrån en gemensam plan.

Nyare forskning visar dock att effekterna av MMR är begränsade i jämförelse med enklare behandlingar. Ett skäl tros kunna vara patienturvalet – vården behöver bättre förstå när MMR kan vara en bra behandling genom att identifiera de patienter som faktiskt kan bli hjälpta av MMR.

Kronisk smärta är ett stort problem i Sverige. Hur den känns varierar starkt – men ofta har den med långvariga smärttillstånd så ont att det påverkar hela tillvaron.

Långvarig smärta – utbredning och kostnader

• Cirka 4000–5000 patienter remitteras årligen till smärtspecialistkliniker i Sverige för att utredas för multimodal rehabilitering, MMR. Av dessa erbjuds ungefär hälften sådan behandling. Under pandemin har det dock handlat om färre patienter.
• Ytterligare ett antal tusen personer behandlas i primärvården.
• Ungefär 70 procent av de behandlade är kvinnor, och cirka hälften är i åldersspannet 30–50 år. Vad långvarig smärta kostar samhället går inte helt säkert att säga. Men inom EU uppskattades kostnaden 2013 till svindlande 5 200 miljarder kronor.

Källa Europaparlamentet

Skräddarsydd smärtbehandling bättre

En annan orsak till att MMR inte gett så bra resultat tros vara att behandlingarna inte har varit tillräckligt individanpassade. Symtomen kan förändras över tid för dem som lider av långvarig smärta, vilket kräver återkommande utvärderingar och anpassningar.

För att råda bot på sådana problem utvecklar en forskargrupp från Högskolan Dalarna, finansierad av forskningsrådet Forte, på ett digitalt beslutsstödsystem som kommer att kombinera stora datamängder om bland annat ålder, fysisk funktion och smärtintensitet från ett antal olika patientregister med artificiell intelligens, AI.

– Enkelt förklarat hoppas vi att beslutsstödet på ett ögonblick ska hjälpa behandlingsteamet att föreslå MMR eller inte, berättar Björn Äng, professor i medicinsk vetenskap och ledare för projektet.

– Vi hoppas även på sikt utveckla ett beslutsstöd som föreslår vilken sammansättning av olika insatser och ”dos” som fungerar bäst.

Uppdaterad data om hur smärtpatienter mår

Beslutsstödet ska vara dynamiskt, så att nya och kontinuerligt inkommande data fortsätter utveckla det. På sikt ska systemets AI klara att ta emot och behandla information om hur patienten mår och även kunna vara ett stöd vid justering av en pågående behandling.

Björn berättar att AI:n kommer att tränas successivt på data från över 60 000 patienter som tidigare har remitterats till svensk specialistvård för kroniska smärtor. Det ger möjligheten att upptäcka hittills okända faktorer och samband, så att man lättare kan avgöra vilka som är bäst lämpade för behandlingarna och hur de ska skräddarsys. För att utvärdera själva AI-systemet planerar forskarna att längre fram genomföra en så kallad randomiserad och kontrollerad studie, där en grupp patienter kommer att erbjudas en vanlig MMR medan den andra gruppen patienter får en behandling utformad med hjälp av beslutsstödet.

Projektet är i en första utvecklingsfas till 2025, och om allt går som planerat hoppas forskarna att beslutsstödet kan testas ute i klinisk verksamhet från och med 2026.

Text: Anton Dilber

Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta, det vill säga smärta som har varat längre än tre månader.

AI kan förbättra diagnostik

• Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för datorsystem som har förmågan att som vi människor resonera, lära sig, planera och vara kreativa. Datorn tar emot stora mängder insamlad information, behandlar den och kan ge svar på olika frågor.
• Under de senaste åren har det skett stora genombrott kring AI tack vare utvecklingen av datorernas prestanda, tillgången till enorma mängder information och nya algoritmer (räkneoperationer). AI används i dag inom allt fler områden, från sökmotorer till drönare och cybersäkerhet.
• Inom hälsa och sjukvård blir AI-stöd allt vanligare för att till exempel analysera stora mängder hälsoinformation och se mönster som kan leda till nya upptäckter inom medicin och förbättra individuell diagnostik.

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd.

Personer med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under coronapandemin. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

− Även om vi har skyddande faktorer i samhället i form av socialförsäkring och fri sjukvård, så ser vi ändå en skillnad i mental hälsa beroende på inkomst- och utbildningsnivå, säger psykologiforskaren Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet har hon undersökt flera aspekter av mental hälsa i Sverige, i relation till pandemin. Totalt deltog över 5 700 personer i två enkätundersökningar.

Den första mätningen gjordes före pandemin i januari 2019. Den andra mätningen ägde rum under pandemins andra våg i oktober–november 2020. Deltagarna svarade på frågor kring ångest, depression, stress och välmående, före och under pandemin.

Inkomst- och utbildningsnivå spelar roll

Över lag kunde forskarna se något högre nivåer av mental ohälsa under pandemin, jämfört med innan den bröt ut.

Den försämrade mentala hälsan i den svenska befolkningen under pandemin − med ökad depression, ångest och lägre självskattat välmående − blev ännu tydligare när forskarna tog hänsyn till svenska medborgares inkomst- och utbildningsnivå.

− Orsakerna till att inkomst- och utbildningsnivå spelar roll kan vi bara spekulera i. Men det är troligtvis så att de med bättre ekonomiska förutsättningar kan hantera en kris på ett annat sätt än de som har sämre materiella och arbetsmässiga förutsättningar, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge vid Göteborgs universitet.

Forskarna kunde även visa att manligt kön och högre ålder var skyddande faktorer mot mental ohälsa i befolkningen under pandemin.

Stressnivåer gick ner

Ett något förvånande resultat var att stressnivåerna för svenska medborgare sjönk något under pandemin.

− Anledningen till att stressnivåerna gick ner kan eventuellt förklaras med att pandemin för vissa grupper hade positiva effekter som att arbeta hemifrån, ett lugnare tempo, mer tid för vila, och en flexibilitet i relation till yrkeslivet, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Vetenskaplig studie:

Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study,Psychology and Health.

Kontakt:

Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, alb@gu.se

Inlägget Psykisk ohälsa under pandemin kopplas till låg inkomst dök först upp på forskning.se.

Läs mer