Svåra skallskador kan väcka vilande retrovirus

Forskarna kan för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar nedärvda retrovirus. De kan driva på inflammationer som förvärrar skadorna.

Vid ett skalltrauma uppstår skador på hjärnvävnaden och hjärnans funktioner kan påverkas. Det kan också uppstå en så kallad neuroinflammatorisk reaktion, som i sin tur bidrar till en långsiktig skada.

Men varför denna reaktion startar har inte varit känt. Nu tyder ny forskning på att den kan ha att göra med aktivering av vilande retrovirus i hjärnan.

Alla människor bär på rester från våra förfäders retrovirusinfektioner i vårt dna, arvsmassan. De här resterna kallas för endogena retrovirus och ärvs vidare generation efter generation, som en slags souvenir från förr.

Nu visar forskare att vid en svår skallskada aktiveras dessa vilande retrovirus, vilket tolkas av immunförsvaret som ett pågående virusangrepp. Resultatet blir en inflammation.

Hjärnvävnad analyserades

I en studie har forskare vid Lunds universitet studerat svårt skadad hjärnvävnad från tolv patienter, som opererats efter att ha drabbats av en skallskada.

Med hjälp av en teknik som gör det möjligt att analysera genuttryck i enskilda celler kunde forskarna se att interferonsvaret – eller immunförsvarets ”första linje” – hade satts igång. De såg också ett samband med aktivering av retrovirus i celler som är viktiga för hjärnans vita substans.

– Retrovirus orsakar ingen infektion och kan inte spridas, men hypotesen är att när de aktiveras vid en hjärnskada tolkar immunsvaret signalerna det som att cellen fått en virusinfektion. Hos samtliga patienter såg vi markörer från ett aktivt immunsvar och att det hade ett samband med förekomsten av retrovirusen, säger Johan Jakobsson som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Öppnar för bättre behandling

Forskarna hoppas att resultatet från studien ska föra forskningen om hjärnskador framåt.

– Det har lagts miljardbelopp under många decennier på forskning kring traumatiska hjärnskador, men det finns fortfarande inget läkemedel som kan hjälpa patienterna. Det här är ett nytt spår som måste undersökas, eftersom redan befintliga läkemedel mot retrovirusinfektioner eller mot immunsvaret kan vara effektiva, säger Niklas Marklund som är professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Vetenskaplig studie:

Single-cell transcriptomics of human traumatic brain injury reveals activation of endogenous retroviruses in oligodendroglia, Cell Reports.

Kontakt:

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, niklas.marklund@med.lu.se

Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet,

Nytt herpesvirus kopplas till MS

Blodprov tas på en man

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Sjukdomen multipel skleros, MS, orsakar skador i centrala nervsystemet. Det är fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår, men ett stort antal riskfaktorer har identifierats. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus, EBV, lyfts fram som den främsta riskfaktorn.

– Över 90 procent av befolkningen är bärare av EBV, och vi vet fortfarande inte varför vissa av de infekterade utvecklar MS, säger Viktor Grut som är doktorand Umeå universitet.

Forskare vid Umeå universitet har tidigare även visat att personer som har antikroppar mot humant herpesvirus 6A, HHV-6A, har en högre risk att utveckla sjukdomen.

Annat herpesvirus kan ha betydelse

I en ny studie har forskargruppen arbetat vidare med kopplingen mellan detta virus och MS.

I blodprover från personer som senare insjuknade i MS kunde forskarna se att antikroppar mot 6A-viruset var kopplat till högre nivåer av hjärnskademarkören NFL.*

– Vi såg också stigande nivåer av HHV-6A-antikroppar innan stigande nivåer av NFL. Dessa två samband stärker hypotesen att HHV-6A har betydelse för MS, säger Viktor Grut och fortsätter:

– En hypotes är att infektionen med HHV-6A utgör en ”second hit”, det vill säga en faktor som reaktiverar EBV-infektionen och förstärker den skadliga process som orsakar MS.

*NFL är en förkortning för Neurofilament light protein, ett ämne som kopplas till skador i hjärnceller. Koncentrationen av NFL kan mätas i blodprov.

Blodprover från biobanker

För att undersöka vilka faktorer som är avgörande för utvecklingen av MS har forskargruppen använt blodprover från biobankerna vid de svenska universitetssjukhusen. Genom att koppla samman data från MS-registret med biobanksregistren har de identifierat blodprover från individer som senare i livet utvecklat sjukdomen.

Vetenskaplig studie:

Human herpesvirus 6A and axonal injury before the clinical onset of multiple sclerosis, Brain.

Kontakt:

Viktor Grut, doktorand vid Umeå universitet,

Här är riskerna med energibrist hos idrottare

Undersidan av en idrottssko, en löpare står på en idrottsarena, redo att börja springa, med händerna i marken.

Relativ energibrist, att man äter för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet. Det framgår av en ny forskningssammanställning i ämnet.

En ny rapport från Internationella olympiska kommittén, IOK, sammanställer de fem senaste årens forskning om relativ energibrist. Med relativ energibrist avses ett syndrom som uppstår när man äter för lite i relation till den egna träningsmängden.

Ätstörningar och frakturer kan bli följder

Stressfrakturer och benskörhet kan bli följden om kroppen får för lite energi. En annan risk är man utvecklar ätstörningar. Ny forskning visar också att ett för lågt intag av kolhydrater kan ha en negativ påverkan på järnstatus och immunförsvar, utöver påverkan på prestationsförmågan.

Vanligt näringsrelaterat problem

Att man äter för lite eller äter restriktivt är ett av de vanligaste näringsrelaterade problemområdena inom idrotten, säger Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och medlem i IOK:s expertgrupp.

– Den bakomliggande anledningen behöver inte vara att man har en ätstörning. Det kan vara att man helt enkelt inte vet hur mycket man behöver äta, eller att man inte kan äta tillräckligt mycket därför att man har så stora träningsmängder.

Kunskap är a och o

IOK:s expertgrupp har utöver forskningssammanställningen tagit fram ett nytt bedömningsverktyg som ska underlätta upptäckande och diagnosticerande av relativ energibrist, med tillhörande rekommendationer för träning och tävling.

Expertgruppen skriver också om hur relativ energibrist kan förebyggas och behandlas. Några viktiga förebyggande faktorer är utbildning av tränare, idrottsmedicinsk kompetens samt minskat fokus på kropp och vikt i idrottsmiljöer, speciellt hos unga under 18 år.

– Även närstående, tränare och idrottsorganisationer behöver ha tillräckliga kunskaper inom området och vara observanta på signaler, säger Anna Melin.

Rapport:

2023 International Olympic Committee’s (IOC) consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (REDs), British Journal of Sports Medicine.

Kontakt:

Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet
anna.melin@lnu.se

Inlägget Här är riskerna med energibrist hos idrottare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar

Forskare håller en 10-15 centimeter lång mörkgrå smörbult med kraftigt huvud och tjocka läppar.

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många kustområden. Här tar den för sig av andra fiskar – men kan även själv bli ett byte. Det visar en avhandling som undersökt samspelet med inhemska arter.

Svartmunnad smörbult har funnits i Östersjön sedan 1990. Den är en av de mest spridda invasiva fiskarterna på norra halvklotet.

I en avhandling har forskaren Isa Wallin Kihlberg vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt faktorer som kan ha spelat roll för att arten fått fäste längs Östersjöns kuster, men också hur den påverkar ekosystemet.

Svartmunnad smörbult visade sig dela fler egenskaper med andra arter som lever i grunda, varma och skyddade områden – där svartmunnad smörbult trivs bäst – än med arter som främst lever i kallare, djupare vatten. Det kan tyda på att arten konkurrerar om föda eller revir med inhemska arter som abborre, spigg och olika karpfiskar.

Svartmunnad smörbult skiljer sig dock från de flesta inhemska fiskarterna i kustnära delar av Östersjön. Den hävdar nämligen sitt revir och sköter om äggen medan de utvecklas. Det här kan ha gett arten en konkurrensfördel som underlättat etableringen.

Andra fiskar på menyn

Den svartmunnade smörbulten lever till största delen på ryggradslösa djur. I södra Östersjön äter den främst blåmusslor. I norra delen består födan mest av tusensnäckor.

Men arten äter också andra fiskar – troligen mest ägg och yngel – visar dna-analyser av maginnehåll.

– Mest åt den små, icke-kommersiella arter som spigg och andra smörbultar, men jag fann också rester av större rovfiskar, bland annat torsk i mindre mängder. Det skulle kunna innebära att svartmunnad smörbult är rovfisk på stora inhemska rovfiskarter, säger Isa Wallin Kihlberg.

Samtidigt visar studierna att nykomlingen själv kan bli ett byte för abborre, gädda och torsk.

Födans sammansättning påverkades av mängden svartmunnad smörbult i miljön. I områden med gott om svartmunnad smörbult åt denna art mer fisk generellt. Där fanns också en högre risk att de själva blir uppätna av rovfiskar som ersatte andra byten med svartmunnad smörbult.

Utbredning kan få långtgående följder

Svartmunnad smörbult håller långsamt på att sprida sig till vattendrag runt södra Östersjön. Det väcker oro för följderna. I avhandlingen undersöktes därför även samspelet mellan svartmunnad smörbult och lekande lax i ett forskningsakvarium.

Där visade det sig att laxarna i lekparen höll sig närmare varandra om det fanns mycket svartmunnad smörbult i närheten. Det kan tolkas som ett skyddsbeteende. Laxarnas lek fördröjdes också om svartmunnad smörbult var närvarande.

Slutsatsen i avhandling är att den svartmunnade smörbulten i dess olika ekologiska roller troligen kommer att ha långtgående följder både för Östersjöns känsliga ekosystem och för dess omkringliggande vattendrag.

– För att minska de negativa effekterna rekommenderar jag att man vidtar förvaltningsåtgärder för att hålla ner tätheterna av svartmunnad smörbult och förhindra spridning till sötvatten, säger Isa Wallin Kihlberg och fortsätter:

– Det kan till exempel handla om att stärka bestånden av inhemska kustnära rovfiskar, att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult och att ta fram ett system för tidig upptäckt och utrotning av svartmunnad smörbult i rinnande vatten runt Östersjön.

Mer om svartmunnad smörbult

Arten har sitt ursprung i Svarta havet och Kaspiska havet. Den har sannolikt spridits till Östersjön via barlastvatten från fartyg. 2008 upptäcktes en svartmunnad smörbult för första gången i Karlskrona skärgård. Där är arten nu väl etablerad. Det är den också i Göteborg, Visby, Kalmarsund och Stockholms södra skärgård. Under 2020 hittades arten i stor mängd i Gävlebukten, vilket är det nordligaste fyndet i Sverige.

Den snabba spridningen kan innebära risk för konkurrens med andra bottenlevande arter som till exempel svart smörbult, tånglake och skrubbskädda.

Avhandling:

Causes and consequences of the round goby invasion in the Baltic Sea and beyond, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Isa Wallin Kihlberg, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet,
Sveriges lantbruksuniversitet. isa.wallin@slu.se

Inlägget Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Så har sjuka almar påverkat skogen

Många almar och askar i Skåne har dött efter att ha drabbats av sjukdom. Hur har skogarna påverkats av att dessa arter nästan helt försvunnit? Det har en ny studie tagit reda på.

Under de senaste tre decennierna har en stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige drabbats hårt av två svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan.

Forskaren Jörg Brunet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inventerade vegetationen i provytor med alm och ask i Skåne under åren 1988-1990, det vill säga innan träden hade blivit angripna av sjukdom. För att se hur vegetationen har förändrats under 30 år har bestånden inventerats på nytt.

Alla stora träd är döda

Med hjälp av information från tidigare inventeringsprotokoll kunde drygt 50 gamla provytor återfinnas. Många av dem finns i naturreservat och lämnats utan skötselåtgärder. Därför kunde den spontana utvecklingen av vegetationen följas upp.

– Almsjukan har härjat i Sverige i form av en aggressiv variant i 35 år och alla stora träd i de skånska provytorna var döda vid återinventeringen sommaren 2021. Även många askar hade dött eller var sjuka, säger Jörg Brunet som är professor vid SLU.

Fördelen med att inte avverka angripna askbestånd i ett tidigt skede gör att man kan identifiera motståndskraftiga träd.

Posted in BMI