Author Archives: admin

Finansjättar kan minska risk för ny pandemi – om de gör rätt

Posted on by

Flygbild av delvis nedhuggen skog i tropiskt område.

En förhållandevis liten grupp av mäktiga finansinstitutioner, däribland svenska pensionsfonder, kan bidra till att minska riskerna för nya pandemier. Det visar en ny studie.

Smittsamma sjukdomar, framför allt så kallade zoonoser, växer ofta fram som ett resultat av intensiv mänsklig aktivitet.

Zoonoser sprids mellan djur och människa

Liten svart-vit hund, kanske med rabies, sitter på dammig väg.

Bild: jovin kallis, Unsplash.

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Sjukdomarna kan orsakas av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.

Överföringen av smittämnen mellan djur och människor kan ske via:

  • livsmedel, foder eller vatten
  • direkt kontakt med smittbärande djur eller människor
  • bärare (vektorer), som fästingar, knott och myggor
  • föremål eller miljö som förorenats med dessa smittämnen

Klimatförändringar kan driva fram nya infektioner och förändra spridningen av redan kända smittor. Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer.

I Sverige har flera zoonoser bekämpats via stora insatser. Sverige är fritt från en del zoonoser, som nötkreaturs tuberkulos, brucellos hos idisslare och klassisk rabies.

Källor: Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

Det kan handla om aktiviteter som avskogning, utökning av jordbruksland och handel med vilda djur. Bland dessa sjukdomar ingår till exempel ebola, men även nya coronavirus.

Granskning av investerare

I en ny studie har forskare kartlagt företag som är verksamma i branscher som kan kopplas till riskområden för nya smittor. Forskarna har sedan granskat vilka aktörer inom finansbranschen som investerar i 99 av dessa företag.

Det visar sig att en handfull aktörer har avsevärda investeringar i företagen. Bland dessa finns stora USA-baserade fondförvaltare och investmentbolag som Blackrock, Vanguard, State Street and T Rowe Price. Men forskarna finner även investerare från den offentliga sektorn och från svenska pensionsfonder. Alla dessa innehar andelar i företag som har verksamhet i kända regionala oroshärdar vad gäller risk för nya smittor.

Bortglömd roll

– Aktörer inom finansbranschen har en viktig men ofta bortglömd roll när det gäller att förebygga uppkomsten av smittsamma sjukdomar, säger Victor Galaz, docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Stora investerare har möjlighet att påverka företag som är verksamma i dessa områden och den påverkan bör användas för att minska risken för nya pandemier.

I artikeln ger forskarna förslag på åtgärder som investerare kan driva igenom. Det kan handla om att återskapa ekosystem, ta fram övervakningssystem för smittämnen och att förbättra sjukvården i lokala samhällen.

Svenska aktörer kan påverka

Studien pekar även ut länder som antingen investerar själva eller är värdar för investeringsbolags huvudkontor. Bland länderna finns Sverige, Norge, Frankrike, Norge, USA och Portugal. Forskarna menar att dessa länder skulle kunna arbeta tillsammans och använda sin finansiella påverkan för att minska riskerna för nya pandemier.

– Bland många andra fruktansvärda effekter som coronapandemin har haft, har det även blivit tydligt att smittsamma sjukdomar kan innebära jättelika ekonomiska kostnader, säger Victor Galaz.

Att investera i branscher som kan snabba på framväxten av nya pandemier är också förenat med avsevärda finansiella risker. Det bör därför, menar forskarna, ligga i investerares och beslutsfattares intresse att agera i tid.

Läs också: Är covid-19 över nu?

Vetenskaplig artikel:

Financial influence on global risks of zoonotic emerging and re-emerging diseases: an integrative analysis, Lancet Planetary Health.

Kontakt:

Victor Galaz, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet
victor.galaz@su.se

Inlägget Finansjättar kan minska risk för ny pandemi – om de gör rätt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Fet fisk kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom

Posted on by

En matlagare ställer in en form med lax i ugnen

Människor som har nära släktingar med hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie.

Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner innehåller omega-3-fettsyror* som är viktiga för många av kroppens funktioner. Men eftersom kroppen inte själv kan tillverka dessa fettsyror måste de komma via maten.

Mängder av studier har visat att det är viktigt för alla att äta kost som innehåller omega-3. Men en ny internationell studie pekar nu på att det sannolikt är extra viktigt om hjärt-kärlsjukdom finns inom familjen.

*I studien har forskarna undersökt omega 3-fettsyrorna eikosapentaensyra, EPA, och dokosahexaensyra, DHA.

Forskarna bakom studien har tittat på mindre allvarliga kranskärlssjukdomar, men också hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke.

– Hjärt-kärlsjukdom är till viss del ärftligt, det har tvillingstudier visat, men det har varit svårt att hitta vilka gener som styr. En stark hypotes är därför att det handlar om en kombination av genetik och miljö, säger Karin Leander som är forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet.

Risken ökar om hjärtsjukdom finns i familjen

I studien har forskarna vägt samman data för över 40 000 personer utan hjärt-kärlsjukdom. Under uppföljningstiden drabbades närmare 8 000 av dem av någon hjärt-kärlsjukdom.

Analysen visar att personer med en förälder eller syskon som drabbats av hjärtsjukdom – och som dessutom hade låga nivåer av omega-3-fettsyrorna – hade över 40 procent förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Om sjukdomen förekom bland nära släkt var risken 25 procent.

– Studien tyder på att de som har hjärt-kärlsjukdom i familjen har extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk jämfört med andra, säger Karin Leander.

Objektiva mätningar av fettsyrorna

Halterna av omega-3-fettsyror mättes hos alla studiedeltagare. Eftersom dessa fettsyror inte kan tillverkas i kroppen är halterna ett tillförlitligt mått på födointaget av fet fisk, enligt forskarna.

– Att mätningarna av fettsyror i blod och vävnad är objektiva, till skillnad från självrapporterade data om matvanor, är en viktig fördel, säger Karin Leander.

Observationsstudien har gjorts inom ett område där det redan finns gott om kliniska studier, men trots detta innebär fynden helt ny kunskap, enligt Karin Leander.

– Vi är de första som har studerat effekten av kombinationen av familjehistorik och intag av fet fisk med hjälp av fettsyramätningar, säger hon.

Studien har genomförts inom ett forskarnätverk med över 100 forskare och experter. I studien ingår data från 15 studier som gjorts i tio olika länder.

Vetenskaplig studie:

Role of polyunsaturated fat in modifying cardiovascular risk associated with family history of cardiovascular disease. A pooling of de novo results from 15 observational studies., Circulation.

Kontakt:

Karin Leander, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, enheten för kardiovaskulär och nutritionsepidemiologi, Karolinska institutet, karin.leander@ki.se

Inlägget Fet fisk kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Invasiv växt sänder signaler som stör grödor

Posted on by

Grön buskliknande växt med avlånga blad

Växter för en ständig kemisk dialog med sina grannar för att kunna anpassa sig. Men när den invasiva malörtsambrosian “pratar” stör den andra växtarter ­– samtidigt som den egna släkten skyddas. Det visar en studie.

Växter kan använda kemiska signaler för att kommunicera med varandra, både ovan och under jord. På så sätt kan de anpassa sig efter omgivningen.

I ett experiment utsatte forskare tre olika grödor för kemiska utsöndringar från malörtsambrosia, en problematisk invasiv art som finns i stora delar av Europa.

Malörtsambrosia växer överallt, producerar många frön och är mycket konkurrenskraftig. Den är ett besvärligt ogräs för jordbruket och ställer även till problem för pollenallergiker.

­– Vi ville studera vilken roll den kemiska kommunikationen mellan växter spelar när det gäller malörtsambrosians framgång, säger forskaren Velemir Ninkovic vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Så ”pratar” växter med varandra

För växter är det viktigt att kunna läsa av sin omgivning. Därför har de utvecklat olika mekanismer för att kunna uppfatta och reagera på sina grannar.

En av dessa processer är kemiska meddelanden via flyktiga organiska kolväten. Inom forskningen kallas detta växt-växt-kommunikation som är viktigt för växternas samexistens.

Som svar på kemiska signaler från en annan växt kan de till exempel satsa mer på rötter eller tillväxt ovan jord.

I studien gjorde forskarna ett experiment med plantor av sojaböna, majs, vete och malörtsambrosia. De utsattes för kemiska utsöndringar från sin egen art, malörtsambrosia och ren luft. Malörtsambrosian utsattes också för utsöndringar från de tre olika grödorna, sin egen art och ren luft.

Sojabönor och vete påverkades negativt

Resultatet visar att både sojaböna och vete minskade sin tillväxt ovan jord. Alla grödorna undvek att skicka rötter mot utsöndringarna från malörtsambrosia.

Malörtsambrosian verkade helt opåverkad av de olika grödorna. Däremot undvek de att skicka sina rötter mot en annan malörtsambrosia.

­– Det viktigaste resultatet är att det är tydligt hur växter kan reagera olika på signalerna beroende på om deras granne är släktingar av samma art eller om det är en ”främmande” växt, säger Velemir Ninkovic.

Ett av målen med forskningen på SLU är att använda växternas kommunikation inom växtskyddet för att skydda grödorna mot växtätare. Men mycket återstår att forska om, till exempel samspelet mellan grödor och ogräs.

Mer om invasiv malörtambrosia

Malörtsambrosia kommer ursprungligen från Nordamerika men finns numera även i Syd- och Mellaneuropa. Malörtsambrosia har hittills inte spridit sig i Sverige trots att frön kommer in via importerat fågelfrö. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö.

Tidigare forskning från SLU har visat att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Pollen från växten är även allergiframkallande.

Läs mer om invasiva arter: Lupiner, björnloka och jätteostrom ­– så kan vi ta kål på dem

Vetenskaplig studie:

Talking Different Languages: The Role of Plant-Plant Communication When an Invader Beats up a Strange Neighborhood, Plants.

Kontakt:

Velemir Ninkovic, universitetslektor vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, velemir.ninkovic@slu.se

Inlägget Invasiv växt sänder signaler som stör grödor dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Barn studerar ofta samma som föräldrarna – här syns det starkast

Posted on by

Att studera samma som föräldrarna är inte ovanligt. Här syns en person utomhus i vit tröja och jeansjacka med en bunt böcker under armen.

Valet av utbildning tenderar att gå i arv, särskilt när det gäller utbildningar där det är en hård kamp om platserna och där det framtida jobbet ger hög lön. Det visar en ny rapport.

Det är i genomsnitt tre gånger så stor sannolikhet att en person har en viss universitetsutbildning om personens föräldrar har studerat samma inriktning.

Men orsakar föräldrarnas studieval barnens studieval eller är det andra saker som påverkar både barn och föräldrar? Det har Adam Altmejd, Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, studerat i en ny rapport för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Starka samband

I rapporten jämförs barn vars föräldrar kommit in på den högskoleutbildning de sökt med barn vars föräldrar sökt utbildningen men inte kommit in och istället studerat något annat.

Resultaten är tydliga. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar ett framtida barns sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i genomsnitt 50 procent.

Effekten syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.

Högstatusjobb ”ärvs” oftare

Barn gör oftare samma studieval som sina föräldrar om föräldrarna har studerat ämnen där konkurrensen om platserna är stor och utbildningarna leder till yrken där man kan förväntas få hög lön.

Pojkar har en högre sannolikhet att följa sina pappors utbildningsval och flickor följer oftare sina mammor.

– Föräldrarna agerar förebilder och att välja en utbildning i deras fotspår blir lättillgängligt för barnen. Att föräldrarna spelar så stor roll är viktigt att tänka på när vi diskuterar social rörlighet och möjligheten för barn att uppnå en annan socioekonomisk status än sina föräldrar, säger Adam Altmejd.

Metod och data i rapporten

I rapporten studeras alla ansökningar till svenska högskolor och universitet 1977–1992. För att finna orsakssambandet jämförs sökande till universitets­program som slumpmässigt befinner sig just över eller under en antagnings­gräns till det program de sökt. Data kommer från Statistiska centralbyrån samt Universitets- och högskolerådet och dess föregångare.

Adam Altmejd tillägger:

– För att öka den sociala rörligheten behöver alla barn, men särskilt de från studieovana hem, ytterligare förebilder som hjälper dem att förstå vilka utbildnings- och yrkesmöjligheter som finns tillgängliga för dem.

Rapport:

Hur utbildningsinriktningar går i arv, IFAU.

Kontakt:

Adam Altmejd, Institutionen för social forskning på Stockholms universitet
adam.altmejd@sofi.su.se

Inlägget Barn studerar ofta samma som föräldrarna – här syns det starkast dök först upp på forskning.se.

Läs mer

FN:s klimatmöten är orättvisa på flera sätt

Posted on by

Stadsmiljö, människor, banderoll där det står Save our planet, save our future.

Rika länder gynnas och fattiga missgynnas på FN:s klimatmöten. Dessutom blir delegaterna från fossilindustrin fler för varje år, visar en ny studie.

Varje år möts världens länder på FN:s globala klimatkonferens för att förhandla om hur klimatarbetet ska genomföras. Förhoppningarna är stora – särskilt hos de mest utsatta länderna som vill ha mer stöd i samband med de skador som ett förändrat klimat medför.

Stora länder har många deltagare

Men vissa grupper blir inte hörda, eller representerade, på klimatkonferenserna. Det visar en ny studie från bland annat Lunds universitet. Länder med större ekonomisk makt har större inflytande över förhandlingarna under mötena, på bekostnad av fattigare länder, visar studien.

Ju rikare ett land är, desto fler delegater kan det till exempel skicka till FN:s globala klimatkonferens. Många delegater innebär att landet kan vara aktivt i alla parallella sessioner. Kina skickade exempelvis 233 delegater till klimatkonferensen i Danmark 2009. Det kan jämföras med Haiti som skickade sju personer och Tchad som skickade tre personer.

– FN borde åtminstone ha ett tak för hur många delegater ett land eller en organisation kan skicka, säger Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Fossilindustrins delegater blir fler

Delegaterna från fossilindustrin blir också fler för varje år på FN:s klimatmöten. Förra året närvarade 636 delegater på mötet i Egypten.

Civilsamhället och ursprungsbefolkningar har inte möjlighet att närvara i samma utsträckning, vilket innebär att de har mindre möjlighet att bygga allianser och föra fram åsikter. Även om varken fossilindustrin eller civilsamhället har rösträtt på mötena får detta konsekvenser, menar Lina Lefstad.

– Fossilindustrin bygger starka allianser med oljeproducerande länder och bedriver lobbyverksamhet i syfte att blockera beslut om att till exempel fasa ut fossila bränslen.

I studien analyseras också hur olika länder och allianser ser på, och använder, klimaträttvisa för egna strategiska syften. Fyra grupper identifieras: Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare – se faktaruta nedan.

Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare

Radikaler i klimatkonferens-sammanhang, enligt den aktuella studien, omfattar små östater, låginkomstländer och observatörer från civilsamhällesorganisationer. Dessa ser klimatförändringen som ett verkligt och överhängande hot. Gruppen förespråkar 1,5 gradersmålet och föreslår progressiva klimatåtgärder.

Opportunisterna består av likasinnade låginkomstländer som ser klimaträttvisa som ett historiskt ansvar. De hävdar därmed sin egen rätt att utvecklas, trots växande utsläpp. I gruppen ingår Saudiarabien och Indien.

Hycklarna inkluderar bland annat EU-länderna, Norge och Kanada. De erkänner sitt bidrag till klimatförändringarna men undviker ansvar genom att föreslå libertarianska marknadsmekanismer vilket innebär att deras löften inte fullt ut har förverkligats.

Undvikarna leds av USA och inkluderar Ryssland. Denna grupp anser att klimaträttvisa är alltför normativt och blockerar rättvisekrav som ställs av andra.

Källa: Lunds universitet

Begreppet klimaträttvisa används mycket strategiskt av länder och aktörer, säger Lina Lefstad.

– Så länge FN inte tar fram ett gemensamt åtgärdspaket för att hjälpa dem som lider mest av klimatförändringarna kommer klimaträttvisa fortsätta användas som ett förhandlingsverktyg bland andra, i motsats till att ena länder och bidra till verklig förändring.

Om klimatmötena och studien

Världens länder möts en gång om året på FN:s globala klimatkonferens, även kallad COP, Conference of the Parties. Detta är idag det enda forum där rättsligt bindande, internationella, avtal kan ingås för att bromsa klimatförändringarna.

Den aktuella studien bygger på en analys av femton tidigare klimatkonferenser, med särskilt fokus på fyra som har varit viktiga ur klimaträttvisesynpunkt: COP15 i Köpenhamn 2009, COP19 i Warszawa 2013, COP21 i Paris 2015 och COP24 i Katowice 2018.

Källa: Lunds universitet.

Vetenskaplig artikel:

The evolution of climate justice claims in global climate change negotiations under the UNFCCC, Critical Policy Studies.

Kontakt:

Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies
lina.lefstad@lucsus.lu.se

Inlägget FN:s klimatmöten är orättvisa på flera sätt dök först upp på forskning.se.

Läs mer