Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.

– Svenskfödda personer med mödrar från icke-västliga länder hade lägre födelsevikt jämfört med de vars mödrar var födda i Sverige, och det här gapet ökar när vi tittar på deras barn. Tidigare studier visar att låg födelsevikt kan innebära stora följder för hälsa och socioekonomisk status senare i livet, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.

Forskarna fann även en ökad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram) när de jämförde personer med rötter från icke-västliga länder med de med svensk bakgrund. Däremot kunde de inte hitta samma skillnader mellan grupper med annan utländsk bakgrund och svensk.

Andra studier i länder med en lång historia av invandring, till exempel i USA, Storbritannien och Brasilien har kommit fram till liknande resultat, men det är första gången det analyseras i en kontext där invandring är ett senare fenomen.

– Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Diskriminering kan vara en av förklaringarna

Forskarna använde befolkningsstatistik för att analysera födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige (mödrar och döttrar) med antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar. Forskarna undersökte skillnader i födelsevikt i medeltal samt risken för låg födelsevikt (under 2500 gram). Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrund. Även efter att forskarna kontrollerat för andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning samt inkomst kvarstod markanta oförklarade skillnader på 80 gram mellan de med svensk respektive icke-västlig bakgrund.

– Det betyder inte att deras födelsevikt har minskat över tid, utan att de har halkat efter. För alla de andra grupperna ökade födelsevikten över generationerna, vilket följer samhällsutvecklingen i stort. Om dessa klyftor fortsätter att öka kan vi verkligen börja tala om de nivåer av ojämlikhet vi ser i till exempel USA och Storbritannien, säger Siddartha Aradhya.

– Skillnaderna i födelsevikt är inte obetydliga med tanke på att måttlig rökning under graviditeten är kopplat till lägre födelsevikt på cirka 200 gram, säger Siddhartha Aradhya.

Enligt studien har gapet i födelsevikt mellan dessa grupper vuxit fram i Sverige.

– Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger Sol Juárez.

Forskarna menar att några av de ojämlikheter vi kan se längre fram i livet startar redan vid födseln:

–